Dag 7 - tur till akuten

Stackars Lillisen har haft en riktigt tuff natt, så imorse ringde mamma till vårdcentralen som pekade med hela handen till akuten. På vägen dit stannade vi hos farmor och farfar. Som jag jublade när farfar stack in nyllet i bilen och sa: Ska vi gå in till farmor? Ja, JA, JAAAAA!!! utropade jag och slängde upp händerna i luften i en segergest. Jag menar, hajjar ni hur ding man blir av att vara inlåst med mamma och pappa i 6 dagar??? Det här behövde jag!

Lillisen blev undersökt och man konstaterade mycket riktigt att hon nog hade väldigt ont i halsen, men salterna i blodet såg fint ut, lungorna lät bra och även öronen såg fina ut. Så det är bara att fortsätta med alvedon och nässpray och vänta ut det. Hon har faktiskt fått behålla all mat idag så nu hoppas mamma att blöjorna snart börjar väga igen för de har varit torra nu ett dygn. Stackarn har förlorat 98% av sin röst och får bara fram ynkliga pip, hon verkar djupt besviken över detta.

Efteråt åkte de 3 hem och la sig och sov i 3 timmar, medans jag fortsatte röja hos farmor och farfar. Jag ville ABSOLUT INTE hem när pappa kom, och han hävdade att det var det värsta utbrott han någonsin sett. Liten tröst blev det faktiskt att vi käkade pizza här hemma ikväll. Vilken dag *suckar lyckligt*.