Klippning, kalas och bio

I fredags var det dags för premiär-klippning, både för mig och syrran. Mamma och jag hade haft ett långt samtal om det här med att vara hos frisören och hon förklarade att om jag satt alldeles stilla och lät mitt hår bli klippt så skulle jag sedan får glass när det var färdigt. Lika lätt är det ju inte med syrran, det insåg ju både mamma och pappa. Först bröt syrran ihop så fort förklädet åkt på henne och när det blev min tur istället så bröt jag ihop. Men glöm att jag tänkte röra mig, här stod ju en glass på spel. Så medans tårarna rann ned på mina kinder så satt jag blixt stilla samtidigt som jag tjöt ut en klagovisa. Mamma och pappa stod och tecknade bredvid hur duktig jag var men jag bara stirrade stint rakt fram.

När det var syrrans tur valde jag att stanna kvar och titta när hon blev klippt (istället för att direkt få glass) och där fick frisören jobba för sina pengar, det vill jag lova... Hon satt i mammas knä samtidigt som hon glodde runt på allt som väsnades. Mamma var tacksam att både hon och syrran hade bägge öronen kvar när allt var färdigt.

Precis innan syrrans sammanbrott...


Inte jätte glad precis...


Helnöjd igen.


I lördags var det dags för att fira Lillys 1 års dag med hela tjocka släkten. Man kan väl säga att Lilly var nöjd med valet av tårta. Choklad är en storfavorit!


I eftermiddags smög jag och mamma iväg på mitt allra första biobesök. Jag tycket det var väldigt spännande, fick sitta på en sån där plastback för att komma riktigt högt upp. Det var jag, mamma och 3 andra barn med sina föräldrar. Filmen var 35 minuter lång, och det var ingen reklam innan utan började direkt kl 14 vilket mamma tyckte var perfekt. Det var 4-5 kortfilmer och vid varje films slut började mitt mantra: Mer, mer, mer! Vi skrattade gott åt alla tokigheter och jag bjöd mamma på godis från min påse. En riktig mysstund som jag och mamma hade! Det ska snart göras om igen är vi båda överens om.

Hurra för Lillys 1 års dag!

Idag är det Lillys födelsedag och det firade vi med pompa och ståt... eller ja... tårta och presenter i alla fall. Sitt allra första paket fick hon tydligen imorse när jag satt och tittade på Bolibompa. Det finns en skarp misstanke från min sida om att de gjorde detta i smyg för att Lilly i skulle få öppna i alla fall en present i fred.

I eftermiddags när mamma och jag kom hem låg Lilly och sussade. Men lagom tills dess att jag fått lite fika i mig vaknade hon och vi kunde gå upp och sjunga för henne. MYCKET spännande tyckte jag som ansåg att jag hade det viktigaste jobbet, att leverera OCH öppna presenten vi tog med upp. Lilly verkade lite förvånad men accepterade snabbt läget.

Sen blev det tårta, syrran gillade helt klart chokladgarneringen mest men även en hel del tårta slank ner.


Gäller att underhålla födelsedagsgrisen.


Och fastän det inte var min födelsedag fick jag också en present. En doktorsväska! Sån har jag velat ha hur länge som helst. Vilka invecklade undersökningar mamma och pappa fått utstå under resterande eftermiddag och kväll...

Möblerat för två

Imorse när jag och syrran kom ner så upptäckte vi till vår stora glädje att vi fått ett eget bord med två stolar som passar alldeles perfekt till oss :-) WOW var min spontana kommentar och sen var leken igång. Efter lite meck så fick även syrran ordning på benen och kunde snart även hon komma upp själv.

Tog så klart inte Lilly lång tid att upptäcka hur kul det var att sitta på bordet och efter det blev det hack i skivan hemma: Nej Lilly, inte sitta på bordet. NEJ Lilly, INTE sitta på bordet! NEJ LILLY, INTE SITTA PÅ BORDET!!!!

I eftermiddags begav vi oss hem till gammel-farfar, tänka sig att han fyller 95 år på tisdag och det är ju samma dag som Lilly fyller 1 år. Jag överräckte buketten och ansåg därmed att jag gjort mitt sociala vilket innebar att jag därefter höll mig på lagom avstånd (gärna ihopklistrad mot pappas ben).

Syrran var inte det minsta intresserad intresserad av att ställa upp på gemensam födelsedagsbild med gammel-farfar...


Nix, blev inte bättre om mamma höll i henne heller...

Men tillsist var han på lagom avstånd och då vågade hon i alla fall kosta på sig ett litet leende.

Blåsigt värre

Idag gav vi tjejer oss ut på promenad i blåsten, men varken jag eller syrran brydde oss det minsta om att det blåste. Vi var helnöjda så länge vi var ute.
Katten med pinglan gjorde åter ett gästspel och vi hade lika roligt som vanligt med kisen.

Lillmys

Idag efter dagis åkte jag och mamma hem till Albin och hans mamma för att fika och leka. De har flyttat och jag vart allt lite konfundersam över det nya huset, men insåg snabbt att det nu är här Albin bor.

Efter att ha rånat Marie på alla hennes kakor gick vi upp till Albins rum och röjde bland alla leksaker. Plötsligt kom Albin ut med en påse Ahlgrens bilar, gav den till mamma och såg henne stint i ögonen och beordrade: ÖPPNA! Mamma insåg snabbt att den där påsen tillhörde Albins storebror som precis tagit körkort, men det hindrade inte Albin från att stå på sig med sitt krav. Tillsist konstaterade Albins mamma att det ju faktiskt var Lillmys (fredag) och därmed öppnades påsen. Mmmmmm, så smaskiga de var... hela påsen var faktiskt jätte god.
Tack tack för en härlig lekstund, smarrig fika och lillmys.


Väl hemma blev det pizza och nu för tiden är det svårt att säga vem av mig och syrran som blir lyckligast. Fatta att hon käkade hela mammas pizza-kant så när som på en slice.

Kalas-träning

Nu närmar det sig syrrans 1-års dag med stormsteg och därför tyckte mamma att vi gott kunde låta Lilly öva på kalastutandet. Nått partytrick får ju syrran uppvisa på sitt kalas. Sagt och gjort så utrustades jag och syrran med varsin tuta och så var kalas-förberedelserna igång. Jag blåste på för fulla muggar men hajjade inte riktigt det här med hur man skulle få tutan att låta. Så jag stod för egna ljudeffekter, men ibland tog jag i så att det tjöt ur tutan och lika överraskad blev jag varje gång. Syrran hävdade att det var fel på hennes tuta, men hon verkade lika nöjd med att vifta med den.

Syrran har oxå äntligen fattat vad man har basen till för; att stoppa saker i så klart!

NEJ!

Idag uppvisade Lilly en ny kunskap. Efter att ha tryckt i sig 2 hela fiskpinnar kastade hon den tredje pinnen rätt på mamma samtidig som hon högt skrek NEJ!
Ja... men det är väl ändå en klar och tydlig kommunikation, sammanfattade mamma lite halvtrött samtidigt som hon torkade av sina jeans.
Senare när mamma och syrran läste godnattsaga pekade syrran på en fisk och sa sin form av fisk (typ 'iisk'), mamma hade inte hjärta att förklara var fiskpinnar kom ifrån...

Så 2 nya ord till Lillys ordlista blev det idag, duktig tjej!

2 barn och en håv på ICA Maxi

Idag fick mamma för sig att låta pappa sova ut, så hon tog mig och syrran för att storhandla på ICA Maxi. Vad tänkte hon på egentligen?

Jag och syrran blev eld och lågor över äventyret och satt helnöjda i bilen medans mamma rattade oss till ICA Maxi. Där tog hon den största vagn hon kunde hitta, satte Lilly i sittdelen medans jag blev beordrad till att sitta #misstag nr 1.

Så snart vi var inne i butiken vägrade jag sitta (eller stå för den delen) i vagnen så hon lyfte ner mig #misstag nr 2.

Jag tjur-rusade till leksaksavdelningen och började kasta in alla möjliga leksaker i vagnen som mamma tålmodigt la tillbaka på sin plats. Men håven (modell STOR och lååång) bestämde hon sig för att behålla eftersom pappa yrat något om att han behövde en håv (i somras bör jag tillägga!) = GITANTISKT misstag nr 3.

Hon hittade även en slags gunga som man har på marken med 3 sitsar som var på rea för 150 kr som jag och syrran fick test-köra #misstag nr 4.

Vi tyckte ju den var hur roligt som helst, vilket så klart ledde till att när mamma lyfte tillbaka Lilly (som var långt ifrån färdig-gungad enligt hennes egen mening) i vagnen #misstag 5 så tokvrålade syrran så högt att hon säkert gjorde några döva borta vid kassorna.

Tillsist fick hon ner oss bägge i vagnen och rattade vidare. Jag tyckte ju håven var helfestlig och viftade friskt med den så fort tillfälle gavs (dvs när mamma tittade bort). Mamma lät banne mig som om det var hack i skivan: Sitt ner, rör inte håven, sitt ner, NEJ vifta inte med håven, SITT NER...' Vid grönsaksavdelningen sattes det hela på sin spets och jag lyckades med håven fånga in en gul paprika som jag hann ta en tugga på innan mamma hann bort till mig... Jag säger det bara, ALLA borde ha en håv!!

Så klart tröttnade syrran och jag på äventyret, speciellt när mamma förklarade att snutte och napp låg i bilen... Där och då tog mitt tålamod slut och mamma insåg att det var läge för en avrundning på shoppingen. En sista omväg till leksaksavdelningen blev det dock för att släpa med oss gungan #misstag nr 6. Vid det här läget fanns det ingen plats i vagnen och hon försökte istället att baxa den ovanpå vagnen. En koja tyckte jag det blev och försökte krypa under (därmed satte jag mig på tomaterna och köttfärsen) medans syrran tyckte att den inkräktade på hennes 'space' och hon gjorde allt i sin makt för att putta bort den vilket så klart ledde till att den dunkade in i mitt huvud x antal gånger.

Betalning och nedpackning av varor gick över förväntan, jag stod upp i vagnen och gav mamma alla saker som hon sedan la i på bandet (ja, hon hade gett upp hoppet om att jag någonsin skulle sitta) och när hon skulle packa ner allt fick jag en tia och hoppade själv upp i en av de där bilarna där jag satt förnöjd tills mamma var färdigt. Trots allt detta hävdar min mamma att det kunde ha gått MYCKET värre och är inte helt avig till att göra det igen. Vad tänker hon på egentligen???

Så här kan man också pressa in sig...

Tjej-dag

Idag åkte pappa iväg med bussen 'för att leka med sina kompisar', herrklubb är tydligen ett annat ord att beskriva det. Det innebar att jag och syrran hade mamma helt för oss själva idag och det var helt ok för våran del. Rätt så snart efter att pappa åkt ringde farmor och farfar och berättade att de gärna ville komma och överlämna en bukett blommor för att fira mammas och pappas 5-års bröllopsdag som det var igår. Och när de ändå var här passade jag och Lilly på att leka en liten stund med dem. Tack för lekstund och blommor hälsar vi alla.


Så här glad var syrran imorse, ett humör som inte höll i sig länge. Hon hade ju 39 graders feber i måndags och varit krasslig hela veckan. Nu känns det som att det håller på att bli sämre för hon har skrikt och gormat ikapp med sin rinnande näsa.


Efter att vi alla knoppat in en timme gav vi oss ut på promenad till affären. Där fick jag för allra första gången en godispåse och jag fick själv välja ut alla 5 (!) godisbitar. Man fick gräva djuuuupt ner i påsen för att få tag i gottisarna och jag briljerade med att väldigt klart och tydligt uttala det nya ordet GOOODIISSSSSS, vilken höjdare det var. Fast skumbananen hoppar jag nog nästa gång. Det blev en låååång promenad och vi var inte hemma förren strax innan 17:30 och då blev det fart med matlagning, badning, välling etc. Fast jag fick sitta uppe och lördagsmysa ända till 20 med lite chips... det här med tjej-dag var inte fel alls!

Gnäll i solen

I eftermiddags gick hela familjen ut på promenad, man skulle kunna tro att det var på grund av det fina vädret men vårt gnäll är nog närmare sanningen.

Vi passade på att gå bort och leka på dagiset närmast oss.


Pappa fick ett riktigt träningspass då jag och Lilly ville åka om och om igen.


Ikväll har Lilly utöver sin snoriga näsa fått feber och har varit så långt ifrån glad man kan bli. Hennes 6e tand har oxå poppat upp och det kanske inte heller underlättar för syrran som nog är på väg in i en dunderförkylning :-(

Promenad i härligt väder

I eftermiddags begav vi oss ut på en riktigt härlig promenad i solskenet. Först ut blev lekplatsen med loket och där passade jag och syrran på att åka motorcykel ihop.



Vi har fått vår egen Pippi Långstrump i familjen, mamma gav sin frisörska fria händer, sa att hon ville ha en wow-faktor och det här blev resultatet. Hon ville ha en färgklick och hon BLEV en färgklick. Ja mamsen, det är bara att äga som man coolt brukar säga.


Sen gick vi över till skolgården och gungade i den stora korg-gungan, både jag och syrran kiknade av skratt.


Jag passade på att lira lite basket och det var inte alls långt ifrån att jag gjorde mål, tyckte i alla fall jag.


Sen träffade vi på Erik, min polare som också har CI. Jag fick testa både hans borr och hans trampebil.



Mamma såg hur pappas ögon lös när jag trampade iväg med bilen och hon slår vad om att jag inom en väldigt snar framtid har en sådan i mina ägor. Och med tanke på pappas fråga om man kunde ställa sätet fram och bak så finns en viss misstanke om att ni snart ser pappa trampa runt i en trampebil.


Erik och hans mamma ska bli intervjuade för HD på måndag om Eriks CI-implantat och det tyckte mamma var jätte kul, så höll ögonen öppna ni som har HD.