söndag 25 september 2011

2-års kalas

Helgen började riktigt bra, Ida med familj kom över på sen eftermiddag och fyra tjejer käkade köttbullar och makaroner. Lagom tills dess att vi bänkade oss i soffan med poppisar satte sig gamlingarna med en bruchetta och ett par glas Bolibompa-vin. Väldigt trevlig koncept för oss alla :-D

I lördags hjälpte pappa till i Agnes nya hus, han skruvade kökslådor så det stod härliga till. Jag, mamma och syrran gjorde ett (misslyckat) försök att inhandla vinterskor, det var kö i butiken så vi åkte och storhandlade på ICA Maxi istället.

På eftermiddagen hämtade vi upp farmor och åkte till Väla med alla andra Helsingborgare, för att klippa oss. Syrran fick en ny frilla för att lockarna skulle komma fram (frisörskans förslag) och det var inga problem. Efter 20 minuters stillasittandes blev syrran slutligen rastlös lagom tills dess att luggen skulle klippas, så klart! Jag blev också klippt och stoltserar även jag med fin frilla.


Idag var det så dags för Lillys 2-års kalas och gästerna var: Farmor, farfar, faster Yvve, morbror Johan, Åsa, Elias och Kajsa också Ida så klart! Syrran fick massor med presenter och om någon ens tittade på dem gormade hon till: Det är MINA presenter!! Tiden då man får hjälpa henne att öppna är förbi, det är en sak som är säker.


Här stoltsera Lilly i sin nya hatt som Åsa virkat till henne.


Det var ju riktigt kalasväder med 18 grader och strålande solsken så det blev till att duka långbord ute i trädgården. Otippat men helt underbart tyckte vi alla som är svältfödda på solstrålar.



Efter smarriga tårtor som morbror Johan bakat, hemmagjord äppel som jag, mamma och syrran gjorde i förmiddags och småkakor så blev vi lätt rastlösa och gick lösa i trädgården.


Jag och Ida är på snudd till oskiljaktiga, mamma och pappa tycker verkligen att det är helt underbart att vi hittat varandra.



Lilla dockan i sin nya frilla.


Och efter mycket bus i trädgården är det rätt mysigt att krypa upp hos sin kusin, titta på Pingu och hålla handen. Det är kvalité det!


Tusen tack för alla presenter hälsar Lilly, men hon tjatar även om nästa kalas som blir av när mormor och morfar kommer hem från sin resa. Då kommer även gammelmormor och gammelmorfar så det längtar vi tills.

onsdag 21 september 2011

Lilly 2 år!!

Hipp Hipp Hurra, idag är det Lillys födelsedag!!

Det har pratats mycket om att Lilly snart fyller år, och idag var det ÄNTLIGEN dags. Efter frulle så samlade vi ihop oss och sjöng och delade ut presenter. Jag fick äntligen ge Lilly den lilla börs som jag köpt till henne. Jag sa redan i somras att jag ville köpa en sådan inför Lillys födelsedag (hon snor ju min hela tiden!) och jag stod fast vid det i veckan, så det var bara för mamma att ta mig till Väla så att jag fick välja ut en själv.

Syrran var helnöjd med att det var hennes dag idag, fast hon hävdade å det bestämdaste att hon fyllde tre *himlar med ögonen*.

På dagis blev hon också firad och fick såpbubblor i present. Detta skulle så klart testas så fort mamma kom och hämtade oss, men hon stod snällt och väntade... ett lite tag i alla fall.

När vi satt och käkade ringde plötsligt telefonen, det var hela familjen Ekelund som sjöng 'Vi grattulerar' för Lilly, häftigt! :-) och efter middagen blev det tårtkalas så klart.

Precis innan Lilly skulle lägga sig kom mamma på att det fanns ju två presenter kvar som hon skulle ha fått när vi åt tårta, så det var bara att dra fram dem oxå. En var från Hannes, och ja... ni ser ju av filmen så glad syrran blev. Tack!!

Tack för alla som ringt, skickat sms och grattat på fejjan. Men vet ni vad det allra bästa är med syrrans födelsedag? Att den äntligen är över, och att det är JAG som fyller år nästa gång. I LIKE! :-D



Och lite statusrapport vad gäller Lillys nya säng; Det går kanonfint! Lite knorr i 10 sek är det varje kväll, men sen snurrar hon in sig i sitt täcke och somnar gott. Andra kvällen gick hon minsann bort själv till mammas och pappas sovrum och kröp upp i sängen men alla andra kvällar har hon somnat om i sin egen säng. Stora tjejen!! Ingen spjälsäng, mamma sörjer inte.

lördag 17 september 2011

Lillys nya rum

Den här veckan har mamma varit på kickoff i Småland. 4 månaders planerande har det tagit henne att annordna en 3-dagars kickoff för hennes 45 kollegor som kom ifrån Holland, Belgien, Aten, Singapore och Indien. Behöver vi säga att hon käkade på nagelbanden i måndags när största nyheten gällde orkanen som var på intåg? Men samtliga plan landade i tid, bron öppnade lagom tills dess att bussen åkte till Kastrup för att hämta alla så allt gick tillsist enligt planer. Ja, förutom då att hennes Helsingborgskontor tappade nätverket med hela omvärlden i onsdags-förmiddag, så det var svettiga 2 timmar innan det kom igång igen.

Fint väder blev det minsann när de var ute och paddlade för sitt kräftfiske, och kräftskivan blev en höjdare.



När hon äntligen kom hem i torsdags var hon äntligen människa igen och vi välkomnade henne med öppna armar :-D

Undertiden mamma varit borta tömde pappa Lillys rum helt och målade först alla golv och taket vitt x antal gånger. Sen målade han fond-väggen rosa ett par gånger och idag tapetserade han och mamma. Jag och syrran fick full uppmärksamhet ifrån farmor och farfar, we like!

Det fanns till och med tid över för dem att köra iväg och köpa matta, den kom på plats och sen spikade pappa lister och satte upp element etc. Så lagom tills dess att syrran skulle nattas stod hennes nya stora säng på plats och inatt är det alltså storsängspremiär. Syrran hade enbart ett klagomål på det hela, och det var att hon ville ha sitt gamla lilla täcke, och efter det somnade hon på 1 sekund. Hon var MYCKET nöjd med sitt nya rum.


Syrran kontrollerar jobbet halvägs in...


Och här har även den nya textilgolvet kommit in.


Nerbäddad i sin stora säng för allra första gången.

tisdag 6 september 2011

Pokaler till höger och vänster

Idag efter dagis åkte jag, syrran och mamma till Hörnan för att hämta upp ett paket. Syrran skulle prompt och tvunget stänga min bildörr och mamma assisterade henne. Men just precis centimetern innan dörren stängdes for Lillys andra hand fram som en attackerande kobra och pekfingret hann emellan innan mamma hann reagera.

Fingret/naglen satt fast och syrran laddade innan ett avgrundsvrål bröt lugnet i byn. Som tur var fanns ju vårdcentralen precis bredvid vilket innebar att mamma stormade in och avbröt den stackars sköterskan med den patient hon hade där och då. Tanten torkade syrrans blödande nagel och tårar, satte ett plåster med orden 'det ser inte så farligt ut, men naglen kanske ramlar av'. Syrran tystnade så fort plåstret kom på, sträckte upp fingret i luften med beundrande blick och yttrade mantrat som vi sedan fick höra en lång stund efter 'Jag har skadat mig'. Mamma gick in i den mentala garderoben, rotade i lite påsar och kartonger innan hon hittade den mentala Puckopokalen som hon dammade av och satte upp på den mentala hyllan där den nu så fint står och glänser.

Det blev en snabb tur in på Hemköp där jag och syrran fick välja precis vilken leksak vi ville. Syrran, med sitt finger fortfarande högt upp i luften, var högst mutbar och mycket nöjd med sitt Hello Kitty såpbubblor, själv valde jag ett förstoringslas. Syrran stack upp fingret till alla som passerade oss och med allvar i rösten sa hon om och om igen; Jag har skadat mig! Mamma skämdes mer och mer för varje gång.

Med djup skam åkte mamma hem för att berätta för pappa att hon skadat deras minsta älskling. Innan hon ens hann yppa orden upptäckte hon att farmor och farfar stod i trädgården med presenter till Lilly och mig. Japp... morsan hade missat syrrans namnsdag som grädde på moset. Det var bara för mamma att vända direkt, stiga in i den mentala garderoben igen, rota lite till och ställa upp på hyllan Världens-sämsta-mamma-pokal.

Mamma får nog väldigt svårt att somna i natt av allt glänsande från bägge pokalerna...

söndag 4 september 2011

Byns dag och Ida-häng

I helgen var vi ute och firade byns dag. Kl 11 öppnade loppisen och vi sladdade in exakt på klockslaget. Vi hann fynda ett helt nytt Bamse Lotto (fortfarande inplastat) för 10 kr och sen ett stort pussel och ett gäng partyhattar med fotbollar på (sistnämnda skulle jag prompt köpa). Vi kom bort och fick vars ett ballong-djur innan resten av barnen hunnit upptäcka den tanten, och sen var det raka vägen ut till Sputnik för varsin ridtur. Nu började magarna kurra så det blev grillad hamburgare och ni kan tro att vi tryckte i oss. Medans vi satt där och käkade kom Sixten, Majken och deras mamma och pappa, och sen Filippa, Fanny och deras mamma, till och med Agnes och hennes pappa dök upp. Det blev en riktig mammagruppsträff vid grillen :-)
Vi drog vidare hem på storfika hos oss.


Strax efter att sista gästen lämnat knackade det på dörren. Där stod Ida och hennes mamma och undrade om vi ville ta en runda till lekplatsen. Bajsar björnen i skogen? Klart vi hängde på. Det ena ledde till det andra och plötsligt käkade vi fyra tjejer makaronen och köttbullar hemma hos oss medans föräldrarna drack lite bolibompavin.

Och imorse vid 10 knackade Ida och Sandra på dörren igen, ville vi möjligtvis hänga på till djurparken i Landskrona? Bär påven hatt? Klart vi tjejer ville! Pappa drog till farmor och farfar för att hjälpa med med inköp av ny TV.
Det blev inte mycket titt på djuren faktiskt, vi roade oss friskt på lekplatsen. Här är lillsyrrorna och kör tåg.


Vi STORA tjejer red häst istället.


Lunch på McDonalds och sen följde Ida med hem till oss för bakning av äppelpaj och Bamse Lotto. Mamma tyckte det var helt underbart att jag och Ida satt och spelade bara vi två i över en kvart. Inte för att skryta eller så va... men jag vann! ;-)


Pappa han fortstätter att jobba hårt på mitt och syrrans hus. Nu har vi fått vårt eget trädäck också minsann vilket gjorde Lilly överlycklig. För nu äntligen kunde även hon nå upp och öppna och stänga dörren. En aktivitet hon underhöll sig med stora delar av eftermiddagen igår.
Innan Filippa gick hem med sin mamma igår så gick hon bort till pappa och frågade: När du är färdig här, kan du komma hem och bygga ett grönt och rosa hus till mig??? Jaha du... nu börjar beställningarna rulla in...



Och så är då andra passet av simskolan avklarad. Idag gick det riktigt bra men jag är fortfarande lite försiktig med att doppa huvudet. Vi gick bort till Linus och Sofia innan det hela började, och så berättade det för oss om allt som skulle hända idag. Gjorde det lite enklare för mig och morsan att hänga med i svängarna, så den taktiken kör vi även nästa gång.

fredag 2 september 2011

Vi kan låtsas...

Den här meningen, 'vi kan låtsas' kör jag stenhårt med här hemma. Till 99% innebär det alltså att vi då ska låtsas att jag är Ida, mamma är Sandra, pappa är Martin och syrran är Maja. Jag går helt in i leken, och skulle någon (läs: mamma) glömma bort sig och kalla mig för Clara eller syrran för Lilly så rättar jag henne snabbt och högt. 'JAG HEEEEEEETER IIIIIIDAAAAAAA' eller 'det är INTE Lilly, det är MAAAAAJAAA' gastar jag så rutorna nästan spräcks.

Att vi är utanför husets fyra väggar spelar ingen som helst roll, Familjen Ohlzon kan uspelas precis var som helst. I många fall står både jag och syrran och gallskriker på pappa ute i trädgården: MAAAAARTIIIIIN!!!! eller ännu bättre; På Ica Maxi. Sen får vi inte glömma Gizmo som är deras katt, vilket då innebär att både jag och syrran får köra lite gästspel i den rollen, mamma är måttligt road av att syrran står och slickar (på riktigt!) mammas ben till jeansen är alldeles blöta. Mamma säger om och om och OM igen att vi bara ska LÅTSAS slicka som en katt, men ska man spela en roll får man ju gå in för det *suckar tröttsamt åt hennes okunskap*.

Igår tyckte mamma att det snuddade mot det schizofrena hållet eftersom jag låtsades vara Ida och plötsligt så leker Ida att Clara sitter bredvid och ska leka Ida. I ärlighetens namn tappade jag faktiskt bort mig själv där en stund och det blev lite rörigt att komma ihåg vem jag egentligen var.

Familjen-Ohlzon-i-riktiga-livet är ju så klart oerhört roade av det här och viker sig av garv när de får höra om spektaklena som utspelar sig två hus ifrån dem. Mina fröknar på dagis har nu vant sig vid det här läget vid att det är Ida och Maja som kommer till dit på mornarna, det är nog bara mamma och pappa som envist bönar och ber om 'men, kan vi inte bara låtsas att det är vi är som vi brukar vara?'
Man varför i allsindar vill vi vara oss när vi kan vara några andra, som har katt dessutom??