torsdag 20 augusti 2009

Nattbus och sjukhus...

Hå hå hå så roligt vi hade det inatt :-D !!

Jag vaknade vid 03 och var SUPERPIGG! Var inte det minsta intresserad av varken välling eller mys, benen de sprallade så jag knappt visste vilket rum jag skulle springa in i. Pappa gjorde sina tappra försök att lugna ner mig, men det kunde han fet-glömma! Hörde mamma mumla något om 'duracellkanin på extacy' men jag har ingen aning om vad hon snackade om för vi lekte minsann inte med några kaniner. Tillsist fick man väl somna igen då (åh så tråkiga di gamla var) och då hade solen börjat gå upp.


Sen på morgonen åkte vi till sjukhuset. Den där Bengan var på mina implantat igen, och det gillar jag INTE! Vad ska han på dem och pilla? Nä, tacka vet jag tanten rakt över som hela tiden tar fram nya leksaker, hon är schysst. Efter hörseltest verkade alla jätte glada, jag ligger tydligen rätt vid 'tal-bananen' så jag ska kunna uppfatta de flesta ljuden. Di gamla verkar helnöjda i alla fall.


Sen kom busfröken Anina och AVT-Karin och vi satte igång och leka på riktigt, fast efter en så lång natt och morgon var jag rätt trött men jag fick väl härma lite ljud för att de skulle bli nöjda, och se det blev de minsann. Jag härmade Sssss och sa miiiau och mmmm när de ville att jag skulle låta som en orm, katt och ko och fick massor av applåder, de är så lättroade hela högen.


Just det ja, jag råkade minsann peka på en nalle och säga 'nalle' eller 'alle' och alla blev såååå överraskade. 'Hej' har jag minsann också klämt ur mig nu ett par gånger nu, men di gamle ser mest överraskade ut när jag säger det och brukar titta konstigt på varandra när det händer. Ska jag behöva SKRIKA ut det för att de ska fatta att jag hälsar eller? Mycket ståhej för ingenting tycker jag själv om ni frågar mig.

Slocknade i bilen innan den knappt börjat rulla hemåt, så mycket energi tar det att leka med alla på sjukhuset.


Nä, nu ska jag smida planer för vad för bus jag ska hitta på inatt...
Tack och hej från lilla mej.


Så här kul har vi det medans vi väntar på att det ska bli vår tur.


Och så här trött var jag på hemvägen.

Inga kommentarer: