Tidtur med Rödhättan

Snälla Marie frågade mamma för nån vecka sedan om jag inte ville rida på Rödhättan igen, och det kunde hon tro att jag ville. Lite sent sladdade vi in på gården där Marie har Rödhättan och sen var det bara att sätta igång och rykta och förbereda. Jag hade med mig min egen påse med äpplen och morötter till Rödhättan denna gången för att visa hur glad jag var att jag fick rida på henne.



Jag dementerar ALLA uppgifter om att de lyfte ur mig ur sadeln för att jag höll på att somna på vägen tillbaka. STRUNTPRAT! Jag tyckte helt enkelt att det kunde vara dags för syrran att få sitta på hästen en stund.


Tillbaka i stallet satt jag kvar i vagnen (NEJ! Jag var INTE trött!!) och käkade en banan i lugnan ro när plötsligt den här katten hoppade upp, trampade runt lite i knät på mig innan den tillsist la sig tillrätta och pockade på min uppmärksamhet att den ville bli kliad. 'Myse' konstaterade jag och kramade den lite försiktigt. Tillsist lyfte farmor ner den för hon trodde nog att den var för tung för mig.


Små killingar hade de oxå på gården som vi fick hälsa på. Mamma get var lusfräck och snodde Lillys banan fast den skulle få äpplen och morötter. Killingen nere vid Lillys fot spenderade all kraft och tid med att stångas med foten och Lilly tryckte tillbaka. Lika envisa bägge två var de kan man väl konstatera för ingen av dem gav sig.


Den här blev min favorit.


Tack igen Marie för en härlig förmiddag!!