Pepparkaksbak med mera

Stackars pappa har legat däckad nu i mer än ett dygn i vad som ser ut att vara nån sorts influensa. Så vi tjejer har fått klara oss själva... ja, alltså mamma har varit ledig idag så jag och Lilly har ju inte lämnats vind för våg så att säga.

Bland annat har vi gjort årets första pepparkaksbak, låter avancerat men degen var färdigköpt så det ända jag behövde göra var att knåda, kavla och trycka ut. Eftersom Lilly lyckades fylla blöjan precis när vi satt igång fick mamma vackert ta henne under armen och låta mig kavla för mig själv en stund. Väl tillbaka såg hon att jag kavlat ut degen alldeles perfekt och börjat trycka ut stjärnor och hjärtan. Kanske blir konditor som morbror Johan...

Allt gick jätte fint fram tills dess att Lilly skulle vara med och trycka ut ett hjärta. Innan nån hann reagera stoppade hon deg i munnen och först DÅ slog det mig att den här degen kanske är god att äta precis som den är?! 30 sekunder senare fanns ingen deg kvar, medans mina och Lillys kinder mest påminde om hamstrars kinder.

Fikan strax efter var totalt misslyckad eftersom varken jag eller Lilly hade plats för någon som helst torr kaka efter vår deg-frossa så vi klädde på oss istället och begav oss ut till lekplatsen. Halvvägs dit konstaterade jag att jag ville sitta i vagnen (så går det när man hoppar över middagstuppluren) och ärligt talat är det väl ändå dags för mig att få erövra min gamla vagn. Dags för Lilly att stå på brädan helt enkelt. Syrran hade inte alls något emot det förslaget och resten av resan intogs på stående fot för henne som fnissade mest hela vägen.

Road var hon även när jag fått rött kort i badkaret (tackling i badkaret uppskattas tydligen inte av nån), så här glad var hon när hon alltså fick bada själv.